Den älskade skådespelerskan Christina Schollin, 86, har under sin långa karriär medverkat i många framstående produktioner, däribland Ingmar Bergmans Fanny och Alexander från 1982. Då spelade hon Lydia, hustrun till Carl Ekdahl.
Nu, mer än 40 år senare, återvänder hon till samma berättelse, men denna gång som farmor Helena. Den 1 oktober är det nypremiär för teaterföreställningen Fanny och Alexander på Teater Galeasen i Stockholm.
Christina gästade TV4 Efter fem för att tala om sitt nya projekt, men samtalet kom snart att handla om dottern Pernilla Wahlgrens omtalade bröllop, som ägde rum nyligen.
– Det var som en saga, så mycket kärlek, inledde Christina med glädje.
Christina Schollins starka känslor efter bröllopet: ”Jag minns knappt något”
Christina berättade vidare att dagen var så omvälvande att det var svårt att ta in allt som hände.
– Jag kommer knappt ihåg något från själva bröllopet. Det var bara så mycket som hände överallt. Det är först nu, när jag tittar på bilderna, som jag börjar förstå vad jag har varit med om, förklarar hon.
Hon tillägger också att hon kände stor tacksamhet för att hon hade sin teaterensemble att komma hem till efter den intensiva bröllopsdagen. Saknaden efter hennes make Hans Wahlgren, som gick bort den 10 maj i år, är fortfarande påtaglig. Paret var gifta i över 60 år, och Hans fick sin cancerdiagnos för ungefär ett år sedan.
Sorgen efter Hans Wahlgren
Christina beskriver hur hon och Hans visste att tiden var knapp efter hans diagnos. Trots detta uppmuntrade han henne att tacka ja till rollen i Fanny och Alexander.
– Vi visste att han inte hade länge kvar att leva. När jag fick erbjudandet om rollen sa han direkt att jag skulle ta det. Han visste att det skulle vara bra för mig, och det har det verkligen varit. Det ger mig något annat att fokusera på och ett sammanhang att vara en del av, säger Christina.
Hon reflekterar över hur ensamheten har känts efter makens bortgång, trots familj och vänner omkring henne.
– Även om man har familj och vänner, är man ändå ensam när den person man levt med sedan man var 19 inte längre finns där. Då behöver man något annat att fördjupa sig i, och det har jag hittat med mina kamrater på Galeasen. Det är en fantastisk ensemble, säger hon med värme.
Trots sorgen efter Hans beskriver Christina sin hälsa som god, med undantag för lite artros och en försämrad syn på grund av problem med gula fläcken.