Drygt ett år in i pandemin är det är fortfarande mycket som är okänt och frågorna blir allt mer i och med nya virusvarianter dyker upp. Det här vet vi hittills.
Det har gått drygt ett år in i coronapandemin. Munskydd, restriktioner, hemmajobb har blivit vardagsmat för väldigt många, men frågorna är fortfarande många.
Vi nås hela tiden av ny information gällande symptom, antikroppar, virusets överföring till djur och vaccineffekt.
Vad som gäller de relativt nya virusmutationerna är forskarna på jakt på efter många viktiga svar.
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi på Göteborgs Universitet beskriver mutationer som naturliga, men svåra att förstå sig på.
– Det finns inget som kan leva utan att mutera, det är en grundförutsättning för liv på jorden. Skillnaden är att processen sker mycket snabbare i virus än i människor, säger han till Nyheter24 och fortsätter:
– Men det finns ingen virusstam som är lik en annan, så komplicerat är det.
De brittiska mutationen upptäcktes i höstas och har fått stor uppmärksamhet i media.
B.1.1.7 består utav 14 mutationer, och två av dessa anses vara särskilt intressanta. En av dem, ”del69-70”, saknar ett område i en gen som påverkar det så kallade ”spikeproteinet”.
Proteinet sticker ut från viruset och är det som fäster och infekterar kroppens celler. Den brittiska variantens påverkan på spikeproteinet misstänks göra den mer smittsam. Hur mycket vet man inte, men man uppskattar mellan 30-50 procent.
B.1.1.7 sprids på flera håll i Sverige. I slutet på januari meddelade statsepidemiolog Anders Tegnell att man konstaterat 95 fall av den brittiska mutationen i Sverige, men redan då antog man att mörkertalet var stort.
I dagsläget finns det inget som tyder på att de befintliga vaccinet inte ska fungera på B.1.1.7.
Flera studier har visat att den kan vara dödligare än de ursprungliga viruset, men underlaget bedöms vara för litet för att man ska kunna dra någon slutsats.
B.1.351 – DEN SYDAFRIKANSKA VARIANTEN
Den sydafrikanska varianten har fått namnet B.1.351 och identifierades för första gången i december 2020 i Sydafrika. Resultat från preliminära studier visar att varianten är mer smittsam än andra.
Den bär dessutom på tre mutationer i spikeproteinet som är potentiellt kritiska. Men den ger inte svårare symptom.
B.1.351 har pekats ut som ”värstingen” bland mutationerna och den börjar nu få fäste i allt fler svenska regioner. I dagsläget har varianten hittats i Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Dalarna och Västmanland.
Västmanland har drabbats av det första klusterutbrottet i Sverige. Om mutationen reagerar på de befintliga coronavaccinen är inte fastsällt ännu.
P.1 – DEN BRASILIANSKA VARIANTEN
Den brasilianska virusvarianten P.1 bär på 17 unika mutationer, varav tre i spikeproteinet.
Det här gör mutationen kritisk, enligt forskarna – som misstänker att den kan vara mer smittsam än ursprungsvarianten.
MYCKET ÄR OKÄNT
Men mycket är fortfarande okänt vad gäller P.1.
Det finns i dagsläget inga större studier som påvisar att den brasilianska varianten kan leda till allvarligare sjukdom.
B.1.525 OCH FIN-796
Förutom de mest uppmärksammade virusvarianterna finns det ett par bubblare med nordiskt ursprung. Även här är mycket fortfarande ovisst, enligt Falköpings Tidning.
Vad vi vet är att B.1.525, som konstaterats i både Norge och Danmark, liknar den sydafrikanska och brittiska varianten.
Fin-796 upptäcktes för första gången i Finland, vilket också hörs på dess beteckning.
I dagsläget tycks den finska varianten vara svårare att upptäcka på PCR-test – som används för att ta reda på om någon har en pågående infektion av covid-19.
Den liknar en mutation i den sydafrikanska varianten som kopplas till större motståndskraft mot vaccin, men än så länge saknas djupgående studier på temat.