Den populära programledaren Hedda Kise upplevde en mardröm. Hon hade oförklarliga symtom som inte togs på allvar förrän hon var på operationssalen.
– Jag trodde att jag höll på att bli galen. Läkaren sa att det inte var något fel på mig, samtidigt som jag kände att jag när som helst kunde få en stroke och ramla omkull, säger Hedda Kise till veckotidningen Hjemmet.
Den populära programledaren många minns från Good Morning Norway har varit värd för mer än 10 olika programserier på NRK och TV2 under de senaste 20 åren.
Hon kom till läkaren med huvudvärk och obalans och var stundtals yr och illamående. Läkaren trodde att det var stress. Plötsligt kan hon inte fatta kaffekoppen. Läkaren trodde fortfarande att det var stress, eller möjligen graviditetsdepression efter tvillingfödseln året innan.
Det var mycket läskigare än så och Hedda kände sig varken stressad eller deprimerad. Hon hade en fantastisk familj och levde ett härligt liv.
Hjärntumör
En dag förstår hon inte vad folk säger – då blir hon riktigt rädd:
– Jag hör att de pratar norska, men det kunde lika gärna ha varit japanska. En annan dag går min arm upp i luften av sig själv medan jag sitter lugnt vid bordet. Jag googlar mig själv tills jag eventuellt har MS, säger Hedda till Hjemmet.
Hon behöver en MR. Det får hon, även om det antyds att hon har blivit hypokondriker.
Tio dagar efter undersökningen förs hon rakt in på Rikshospitalet, där beskedet väntar: Hon har en hjärntumör som måste opereras direkt.
Efter operationen startar en lång och slitsam träning. Vid 34 års ålder tålde Hedda varken ljud eller ljus, hade dålig motorik och minne som en gammal människa.
Hon kom tillbaka som programledare, men innan hon kom tillbaka som deltagare i TV 2-programmet ”Soffan” var det ett bra tag sedan vi såg henne på skärmen: Idag jobbar Hedda som konstnär och föreläsare. Budskapet i hennes samtal är att vi måste vara modiga och tålmodigt följa våra drömmar även när sjukdom och motstånd dyker upp.
– Jag kulle väldigt gärna vilja vara utan sjukdomen, speciellt med tanke på vad mina barn fick gå igenom av att sakna och frukta sin mamma. Men sjukdomen har gett mig en djupare relation till livet, och jag har mer att bidra med nu än tidigare, säger Hedda till Hjemmet.