Malin hade tid hos gynekologen senare denna vecka för sitt årliga cellprov. Tidigt en morgon ringde de dock från doktorns mottagning för att tala om att de hade fått ett återbud och att Malin kunde komma in tidigare, samma morgon klockan 9.30, för att få det överstökat snabbare.
Malin hade precis fått iväg alla barnen till skolan och klockan var redan kvart i nio. Det skulle ta minst 35 minuter att köra till mottagningen så hon hade lite bråttom att komma iväg.
Liksom de flesta kvinnor ville hon ju ägna några extra minuter åt sin underlivshygien inför ett gynekologbesök, men denna gång fanns det helt enkelt ingen tid för en grundlig rengöring så Malin tog bara den tvättlapp som råkade ligga vid tvättstället i badrummet och tvättade av sig lite snabbt ”där nere” så att man åtminstone såg någorlunda presentabel ut.
Då hon var klar kastade hon tvättlappen i smutstvättkorgen, slängde på sig sina kläder och hoppade in i bilen för att köra i ilfart till sin undersökning hos gynekologen.
Hon behövde bara vänta i ett par minuter innan det var hennes tur att gå in till doktorn. Då Malin, liksom alla kvinnor, har gått igenom denna procedur flera gånger i livet hoppade hon vant upp på undersökningsbritsen, tittade upp i taket och låtsades som om hon befann sig i Paris eller någon annanstans långt borta.
Allt väl så långt…
Doktorn kom in och hon blev mäkta förvånad då han sa:
– Oj då, idag har vi verkligen ansträngt oss!
Malin svarade inte och suckade av lättnad då undersökningen var över för denna gången. Resten av dagen var som vanligt med städning, handlande och matlagning. Då skolan var slut och hennes 6-åriga dotter lekte för sig själv ropade hon från badrummet:
– Mamma, var är min tvättlapp?
Malin sade till henne att hon kunde ta en ny från linneskåpet eftersom den gamla låg i tvätten. Hon svarade:
– Nej mamma, jag måste ha just den som låg vid tvättstället. Jag hade rullat in allt mitt glitter i den.