Stuart Dahlquist är en ivrig fågelskådare som har stor glädje av att sätta ut mat till en kråkfamilj som bor i hans trädgård. Men han förväntade sig aldrig att kråkorna skulle ge något tillbaka.
Kråkorna blev ett trevligt och så småningom bekant inslag i livet för den 56-årige mannen som bor i Seattle. För snart sju år sedan hade två av fågelungarna ramlat ut ur kråkboet i hans trädgård.
Enligt Good News Network sa Dahlquist till The Dodo att han alltid gillade att höra fågelungarna kvittra till sina föräldrar under matningstiden. Så när han en dag kom ut och hittade de små kråkorna på marken visste han att han var tvungen att hjälpa till, även om den lilla familjen uppenbarligen föredrog att hålla sig för sig själva.
Föräldrarna till de små fågelungarna gjorde en avskyvärd spetälska. Men Dahlquist lyckades försiktigt lyfta dem tillbaka in i boet. För säkerhets skull lade han även ut mat och vatten nära trädstammen, ifall de små skulle ramla ut igen.
Det första bandet fanns redan där. Nu började han slänga ut fågelmat i sin trädgård.
– Vi har matat en liten familj på fyra kråkor, ett vuxet par och deras tvååriga barn i flera år. Förra veckan, två dagar i rad, lämnade de dessa gåvor: burköppnare uppträdda på tallgrenar. Detta är inte bara generöst, det är kreativt, det är konst. Jag kan knappt fatta det, säger Stuart Dahlquist på Twitter.
Kråkor är smarta fåglar och har förmågan att känna igen ansikten, och de intelligenta fåglarna kan komma ihåg vilka människor som är hot och vilka som är vänner.
Dahlquist fortsatte att lämna snacks vid foten av granen. Han förväntade sig aldrig något i gengäld.
Plötsligt en dag bestämde sig kråkorna för att visa sin tacksamhet med en liten present.
– Den första var lite förvirrande, den låg mitt i området där jag slängde deras mat. Jag märkte det direkt eftersom jag är noga med att skräpet går dit det hör hemma, men dragstiftet som träddes på grangrenen var inte normalt, så jag tog hand om det, säger han till The Dodo.
Dagen efter hittade han en exakt matchning, på samma plats.
Även om Dahlqvist flera gånger tidigare har vårdat skadade kråkor tillbaka till god hälsa, har han aldrig tidigare upplevt att bli avtackad på ett sådant sätt.
Nu har kråkorna också börjat följa Dahlqvist när han går på promenad.
– De kan flyga bara några meter för långt som för att säga ”hej, här är jag”, säger han.