Det är drygt två veckor sedan som Lidl hamnade i rejält blåsväder efter att en bild hade delats i sociala medier som rörde upp känslor hos tusentals svenskar – och framförallt tidigare Lidl-anställda.
Bilden, där en anställd står på glasburkar för att nå upp för att sätta en skylt, kanske inte låter mycket för världen. Men den fick spridning i sociala medier och möttes bokstavligen talat av hat från flera håll. Dels för att den anställda kvinnan valde att ställa sig på produkter som sedan skulle säljas, men också från tidigare Lidl-anställda som vittnade om hemska arbetsförhållanden hos matvarujätten.
I samband med att bilden publicerades i en större sluten Facebook-grupp trädde flera tidigare Lidl-anställda fram om missförhållanden i företaget, och i princip samtliga kunde instämma med vad alla hade att säga.
– Jag arbetade som säljledare på Lidl i 10 år. Det var de 10 värsta åren av mitt liv. Jag jobbade mig upp till säljledare och antagligen sökte jag inget annat under så lång tid för att jag inte visste bättre. Detta var mitt första jobb och Lidl har som tendens att utnyttja ung arbetskraft. Slita ut dem tills de inte fungerar längre och sedan bara ersätta dem med någon ny, helst ung och pigg. Jag blev dessutom sjukskriven för att jag gick in i väggen tack vare min arbetsplats. När jag senare kom tillbaka tog jag tag i situationen och sökte till Willys istället. Där jobbar jag i dag, och jag fick en chock när jag började där – det var som att komma till himlen! Jag fick höra ”bra jobbat!” av mina chefer istället för att bli ifrågasatt eller klockad på hur lång tid något tog. Det är helt sjukt att jag stod ut på Lidl i 10 år, och jag önskar inte ens min värsta fiende den arbetsplatsen, berättade en kvinna som vill vara anonym efter att hon såg bilden.
Bilden som alla talar om
Det är bilden ovanför som väckt stor ilska hos både kunder och tidigare anställda. Många uttrycker sin ilska då hon står med skorna på ett gäng glasburkar, som hon likaväl hade kunnat trampat i med hundbajs tidigare.
Vi på Newly har mer eller mindre blivit överrösta av berättarbrev från tidigare Lidl-anställda och dess missförhållanden, och vi valde att intervjua en kille, som vi kallar Oscar (han heter egentligen något annat), som har varit anställd i koncernen under drygt fem års tid.
Hur upplevde du din anställning på Lidl?
– De första två dagarna var helt okej. Det var kul, nytt och spännande. Därefter började helvetet direkt. Jag blev klockad på hur snabbt jag kunde plocka upp kyl- eller frysvaror. Och detta var efter två dagar bara, jag visste inte ens var sakerna skulle vara någonstans. Sen hade jag en butikschef som gick runt med sin mobiltelefon och klockade mig och blängde ilsket för att ”det gick för sakta”, och ändå är jag en extremt produktiv människa, berättar Oscar.
Du var ändå anställd i fem års tid – varför stannade du så länge om du vantrivdes?
– Det är svårt att svara på. Arbetskamraterna var toppen, men jag vantrivdes verkligen till max och ens arbetsförhållanden var sjukt skrämmande. Men man kopplade nog inte hur illa det var förrän man försvann därifrån. Man hamnar som i en bubbla, kan man säga. Under dessa fem åren tror jag inte att jag hade mer än max tio dagar där jag kunde ta rast – alla andra dagar var det bara till att bita ihop och jobba åtta timmar utan vila, för Lidl är så extremt vinstdrivande.
Du var arbetsledare – eller säljledare, som Lidl kallar det – märkte du någon skillnad på det utifrån en vanlig butiksanställd?
– Gud ja, vi hade det största helvetet man bara kan föreställa sig i sin vildaste fantasi. Om någon sjukanmälde sig och man inte fick tag i någon annan som kunde ta dennes pass så kunde man direkt räkna med att få jobba 16-18 timmar. Man skulle dessutom förklara sig för distriktschefen varför det har blivit som det hade blivit. Raster och sån lyx kunde vi alla arbetsledare och butikschefer fetglömma. Det sker också frekvent att butikschefer stämplar ut och jobbar gratis för att få bättre statistik på arbetade timmar, och detta vet jag att det händer även i dag, så sent som i mars 2021, eftersom jag har vänner som fortfarande jobbar där.
Du valde att säga upp dig, varför?
– Till slut fick jag nog. Det var något tillfälle där två sjukanmälde sig en morgon och min kollega – som är känd i hela stan för att vara hemsk och har varit orsaken till att flera har sagt upp sig – hängde ut mig för att det är mitt fel att jag inte har ”löst dagen”. Jag tröttnade och sade upp mig på stående fot. Jag sket fullständigt i hur framtiden med jobb såg ut, jag klarade bara inte av Lidl längre och kände att om jag inte säger upp mig nu så kommer jag att gå i graven.
Har du något specifikt minne som rört upp känslor kring Lidl?
– Oj, ja… Gud, ja. Många. Som arbetsledare blev vi ofta skickade till centrallagret i Halmstad. Likaså blev assisterande säljledare och butikschefer ditskickade på utbildningar. Där fick vi genomgå flera kurser. Ingen kurs handlade egentligen om ledarskap i det stora hela, utan snarare hur vi ”kan få personalen till att jobba bättre”, för ”vi är bättre än dem”. Värderingarna var hemska och vår personal jämfördes ofta med personal från Samhall.
Vad gör du i dag? Kan du tänka dig att gå tillbaka till Lidl?
– I dag jobbar jag på Willys. När jag kom dit var det som en helt ny värld. Helt sjukt! Jag fick beröm istället för ifrågasättningar. Om jag kan tänka mig att gå tillbaka till Lidl? Nej tack, jag går hellre utan a-kassa än att sätta min fot på Lidl igen, och jag lider verkligen med personalen som jobbar där i dag. Jag önskar inte ens min värsta fiende det jobbet.
Vet du någon som handlar på Lidl men kanske borde byta livsmedelsbutik? Glöm då inte att dela artikeln!