En man hittade vad han trodde var en stor guldklump. Det visade sig vara något ännu bättre.
2015 gick David Hole runt i Maryborough Regional Park nära Melbourne i Australien.
Han hade en metalldetektor med sig och plötsligt stötte han på något utöver det vanliga. Han hittade en tung, rödaktig sten som låg i lite gul lera.
Han tog hem den och försökte öppna den, eftersom han var säker på att det fanns en guldklump inuti. Maryborough ligger i Goldfields-regionen, där den australiensiska guldrushen nådde sin topp på 1800-talet.
Han försökte öppna den med både en bergsåg, en vinkelslip och en borr – han provade till och med att skölja den med syra. Inte ens med en slägga kunde han dock bryta den. Det berodde på att det han så ivrigt försökte öppna inte var en guldklump.
Det fick han dock reda på först flera år senare, när han fick reda på att det var en sällsynt meteorit.
”Den hade ett skulpturellt, uppslukande utseende,” sa geologen Dermot Henry till The Sydney Morning Herald.
”Det bildas när de kommer genom atmosfären. De smälter på utsidan och atmosfären formar dem.”
David Hole, som inte kunde få ”stenen” öppnad, var mycket fascinerad av sitt fynd och valde att ta den till Melbourne Museum för att få den identifierad.
”Jag har tittat på många stenar som folk tror är meteoriter,” sa Dermot Henry till Channel 10 News.
Efter 37 års arbete på museet har han undersökt tusentals stenar, men bara två av dem visade sig vara riktiga meteoriter. David Holes ’sten’ var en av dem.
”Om du såg en sådan här sten på jorden och du plockade upp den, borde den inte vara så tung”, säger en annan Melbourne Museum-geolog Bill Birch till The Sydney Morning Herald.
Forskare har publicerat en vetenskaplig artikel som beskriver den 4,6 miljarder år gamla meteoriten, som har fått namnet Maryborough efter staden nära där den hittades.
Meteoriten väger 17 kg, och efter att forskarna skurit av en liten skiva fann de att dess sammansättning har en hög andel järn.
”Meteoriter ger den billigaste formen av utforskning av rymden. De transporterar oss tillbaka i tiden och ger ledtrådar om vårt solsystems (inklusive jordens) ålder, bildning och kemi”, säger Henry.
”Vissa ger en inblick i vår planets djupa inre. I vissa meteoriter finns ”stjärndamm” som är ännu äldre än vårt solsystem, vilket visar oss hur stjärnor bildas och utvecklas för att skapa element i det periodiska systemet.”
”Andra sällsynta meteoriter innehåller organiska molekyler som aminosyror: livets byggstenar.”
Även om forskarna ännu inte vet var meteoriten kom ifrån och hur länge den har funnits på jorden, har de några gissningar.
”Den här meteoriten kom med största sannolikhet från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och den knuffades därifrån av några asteroider som krossade varandra och en dag krossade jorden,” sa Henry till Channel 10 News.
Dateringen av kolet tyder på att det har funnits på jorden i mellan 100 och 1 000 år. Det har gjorts ett antal iakttagelser av meteoriter mellan 1889 och 1951, då de kunde ha anlänt till jorden.